| dc.description.abstract | Hösten 2020 infördes ett nytt kompetensmål i den norska skolan, som innebär att elever efter årskurs tio ska kunna utforska och presentera hur inslag från kristendomen och andra religioner kommer till uttryck i media och populärkultur. Syftet med denna masteruppsats är att utforska hur KRLE-lärare uppfattar populärkulturen och hur och varför de använder populärkultur i undervisningen. Detta är en kvalitativ studie med fenomenologisk inriktning som genomförs genom semistrukturerade forskningsintervjuer. De huvudsakliga teoretiska områdena i uppsatsen är definitionen av populärkultur, populärkultur och religion, estetik som didaktisk metod och Klafkis kategoriska bildningsteori och didaktik. Uppsatsen kommer att använda Klafkis teori för att förstå det kodade datan. Datamaterialet erhålls genom intervjuer av sju deltagare som undervisar och har yrkeserfarenhet inom KRLE-ämnet. Intervjuerna är inspelade, transkriberande, kodade och presenteras som empiri. Huvudresultaten av detta forskningsprojekt är femdelade. För det första, upptäcktes det att KRLE-lärare har svårigheter med att definiera begreppet populärkultur. För det andra bidrar populärkulturen i KRLE-undervisningen till: 1) engagemang, 2) relevans och 3) mångfald i religioner. För det tredje, används populärkultur för att exemplifiera undervisning. För det fjärde, är musik, filmer och konst de vanligaste användningsområdena i undervisningen när man använder populärkultur. Slutligen har KRLE-lärare utmaningar med att hitta populärkulturellt material och det kan uppstå en problemställning angående obalans i fördelningen av ämnets områden. | |