Utbildning, lärande, forskning: Slutrapport från en utvärderingsstudie av ULF-försöksverksamhet

Abstract

Regeringsuppdraget Utbildning, Lärande, Forskning (ULF) har varit att planera och genomföra en försöksverksamhet för utveckling och utprovning av modeller som kan leda till långsiktigt samarbete mellan universitet och högskolor och huvudmän om praktiknära forskning inom skolväsendets område. Vårt utvärderingsuppdrag har varit att identifiera och utvärdera vad försöksverksamheten har inneburit och vilka aktiviteter som har genomförts. Utvärderingen har visat att arbetet har varit mycket komplext och krävande. ULF har berört en stor mångfald av aktörer i skola och förskola, hos huvudman, i akademi och en rad aktörer och organisationer på olika nivå. ULF-försöksverksamheten har inneburit ambitiösa förväntningar på både system- och individnivå och återspeglar utbildningsområdets komplexitet, men har likeväl visat att det har varit möjligt att bygga nationella, regionala och lokala strukturer. Det har etablerats kopplingar för ökad samverkan och mötesplatser som möjliggör relationsbyggande mellan aktörsgrupperna, som otvivelaktigt har stärkt praktiknära forskning inom utbildningsområdet. Totalt sett har arbetet med ULF medfört en imponerande organisationsbildning under de fyra år som vi följt arbetet. En modell kan vara en visualisering av planerade konstruktioner, processer och aktiviteter och fungera som ett mönster för vad som skall utvecklas och etableras. ULF-försöksverksamheten valde att inte definiera olika, konkreta modeller för praktiknära forskningssamarbete, men tog utgångspunkt i olika förståelser av och traditioner inom praktiknära forskning. Konturerna av modeller växte fram nedifrån. Reformers genomslagskraft i praktiken stärks när de tar hänsyn till kontextuella förhållanden och bygger på kulturella traditioner och professionens värderingar. Modellerna som har utvecklats i ULF, handlar om struktur- och organisationsbyggande. ULF har valt att operationalisera det nationella uppdraget genom ramstyrning som har definierat begreppsförståelse/språk, infrastruktur och aktiviteter på en överordnad nivå. Det har etablerats underenheter och en ledningsstruktur som fördelar roller, uppgifter och ansvar. Utvärderingsgruppen har redogjort för ett perspektiv på organisationsutveckling der det tas höjd för att organisationsförändring pågår kontinuerligt och att det generellt i organisationer ofta finns en stor sensitivitet inför förändring, men att organisationen sällan förändras, såsom den avsågs göra. Komplexa organisationer kan präglas av ordning och oordning samtidigt, där även rationella beslutsprocesser ingår. Dette perspektivet ställer frågor kring tesen om god nationell politikutformning, liksom styrning i högre utbildning, planering och implementering, baserat på rationella beslutsprocesser och har utmanat idealet om att alla beslut kan vara baserade på omfattande utvärderingar av alla alternativa åtgärder och att de lösningar som väljs är de mest optimala. Den komplexa utvecklingen av försöksverksamheten i ULF gör att det kan vara svårt att dokumentera kausala förhållanden eftersom samverkan ofta har integrerats i olika sammanhang, som bland annat ligger utanför universitets och högskolors kontroll. Utvärderingen kan inte säga något säkert om orsakssammanhang eller effekter av olika modeller, men vi kan säga med stor sannolikhet att ULF har bidragit med att öppna dörrar mellan olika aktörer inom utbildningsområdet i Sverige. Utvarderingen har utvecklad en rad centrala dimensioner som är använt som analytiska redskap genom utvärderingen för att systematisera, beskriva och tolka strukturer, relationer och aktiviteter i ljuset av kontinuerligt nytt empiriskt material som vi har samlat in. • Förståelsen av praktiknära forskning • Strukturer, hjälpmedel och aktiviteter för/i samverkan • Finansiering och resursförvaltning • Jämställda aktörer Begreppet praktiknära forskning hänvisar både till praktiskt yrkesutövande och det vetenskapliga arbetet och omfattar ett spänningsförhållande mellan teori och praktik/yrkesutövning. Regeringsuppdraget och ULF-arbetet, visar en stor tilltro till praktiknära forskning som svar på flera av de svenska skolväsendets utmaningar. Diskussionen i den svenska utbildningspolitiska kontexten kring vad praktiknära forskning innebär där forskningsinitiativ och forskningsförvaltningen i Skolöverstyrelsen, Skolverket och Skolforskningsinstitutet har utmanats av spänningen mellan att vara praktiknära och det att upprätthålla allmängiltiga vetenskapliga kvalitetskriterier i forskningen. I ULF lades tonvikt på att praktiknära forskning skall ha samma kvalitetskrav som all annan forskning, samtidigt som forskningen skal ta utgångspunkt i yrkesområdets behov. Å andra sidan handlade detta om kompetens- och karriärutveckling där lärare genom grundutbildning skall möta forskning och forskningsmiljöer för att utveckla ett ”vetenskapligt förhållningsätt”. Avgörande i detta sammanhang verkar att det förbereds för en genomtänkt strategi och medvetenhet kring involvering av olika aktörer. Försöksverksamheten har utvecklat långsiktiga verksamhetsplaner på lokala arenor för samverkan. Den nationella samordningsgruppen har pekat på betydelsen av möten «i ögonhöjd» och att forskningsfrågorna inte bara är relevanta för olika aktörer i skolväsendet, utan även forskningsbara och obesvarade i forskningslitteraturen. Så kan en nationell satsning säkerställa att även praktiknära forskning bidrar till kumulativ kunskapsutveckling i det vetenskapliga fundamentet för lärarutbildningen och skolväsendet. ULF-försöksverksamheten har utvecklat ett regionaliserat landstäckande nätverk mellan universitet/högskolor och huvudmän. Avtalsverket beskriver fyra huvudnoder och en nationell samordningsgrupp som har förankrat de fyra universitetens ansvar för ULF-uppdraget. Varje huvudnod har bildat regionala nätverksorganisationer bestående av huvudnoden och lokala noder (andra universitet och högskolor) med avtal med lokala huvudmän, skolor och förskolor. Totalt har 25 lärosäten och närmare 150 huvudmän medverkat i försöksverksamheten. Utvärderingen visar att representanter från lärarutbildningen inte är lika synliga i ULF-försöksverksamheten som andra grupper i akademi eller skolväsendet. Trots att vi har sett spännande och intressant exempel på ULF-projekt i eller knutet till lärarutbildning och med deltagande av lärarstudenter, är vi osäkra gällande graden av involvering av lärarutbildning och lärarstudenter i ULF. Utmaningarna med att knyta lärarutbildningen till försöksverksamheten kan bero på att noderna inte har gett detta tillräcklig uppmärksamhet. Det kan även bero på organisering av lärarutbildningen i Sverige som jämfört med exempelvis Finland och Norge, som verkar ha en svagare koppling till forskning mer generellt. Det är krävande att bygga välfungerande organisationer med solida strukturer och med ekonomisk handlingsrum för alla involverade. Konsekvenser av prioriteringar i förbindelse med fördelning av medel i huvudnoderna och i noderna har skapat de största utmaningarna och huruvida tyngdpunkten i tilldelningen skall tillfalla huvudman/skolorna/lärare kontra lärosätena/forskarna. ULF-medel har bidragit till att forskare har fått större möjligheter att ta initiativ och driva fram samverkansprojekt, och ser ut att ha etablerat en grundstruktur och en organisation som kan fortsätta arbetet med samverkan kring praktiknära forskning i hela Sverige. Staten beviljar medel till utvecklingsarbete som huvudmännen kan ansöka om via Skolverket. ULF-försöksverksamheten reser frågan om man bör eftersträva en annan balans mellan medel till utvecklingsarbetet respektive praktiknära forskning för att stärka det vetenskapliga underlaget för skolutvecklingen. Det måste läggas medel på huvudman och det måste finnas konkreta ULF-medel för lärares/förskollärares deltagande. Komplexa organisationer präglas av osäkra preferenser, otydliga organisationsprocesser och flytande deltagande. Där det finns utrymme för att aktörerna möts inom fasta och säkra strukturer, skapas det möjligheter för nya val och nya former av beslutsfattande. Inom komplexa organisationer förutsätter detta förutsägbarhet och transparens i resurstillgång. De olika involverade miljöerna/aktörsgrupperna uppger att de har upplevt hög grad av delaktighet i en rad viktiga ULF-aktiviteter. Det gäller involvering i att ta initiativ, bestämma inriktningen och i formulering av forskningsfrågor på project. Jämställdhet definieras utifrån respekt för aktörernas olika kompetenser. Lärare deltar i praktiknära forskning som lärare. Forskare deltar som forskare. Sampublicering med aktörer i yrkesområdet är nog även avhängigt forskningstraditionen som det enskilda projektet omfattas av. Vi ser en tillväxt av hybrida former för publicering där lärare och representanter från huvudman i större grad är med och publicerar kortare artiklar eller inlägg i publikationer med tydlig orientering mot lärarutbildning och lärarstudenter. Försöksverksamheten har lagt ett solitt fundament för det fortsatta arbetet med att utveckla hållbar samverkan kring praktiknära forskning i Sverige inom ramen för det svenska utbildningssystemet som helhet. Våra rekommendationer är baserat på erfarenheter som gjorts under den fyraåriga utvärderingen: ULF-avtalet bör ingås på nationell nivå mellan staten och skolägarna (huvudmännen) och beskriva en nationell styrgrupp, syfte och innehåll, finansiering/modell för resursfördelning, samarbetet huvudmännen och universitet/högskolor med lärarutbildning, inklusive särskilda anställningar/kombinationstjänster som kan stärka samverkan mellan akademi, huvudmän och skolor och organisatoriska strukturer (arenor) för samverkan på regional och lokal nivå. Den nationella styrgruppen bör få en sammansättning som möjliggör samverkan mellan aktörer från akademi och huvudmännen på nationell nivå och bör få som uppgift att vidareutveckla nationella och regionala arenor för informations- och erfarenhetsutbyte, en levande diskussion kring centrala begrepp om praktiknära forskning, samverkan och jämställdhet och främja och möjliggöra identifiering av forskningsbara praktiknära problemställningar. Det bör upprättas ett nationellt kansli vid Vetenskapsrådet som kan förbereda ärenden för den nationella styrgruppen och säkerställa forskningens kvalitet och som får ett liknande mandat som ALF-avtalet. Systemet med regionala noder/regionaliseringen bör fortsätta med ett avtalsverk på underliggande nivå som kommunicerar tydliga förväntningar om ledningsstruktur, samverkansarenor baserat på jämställdhet mellan aktörer med olika kompetenser. Förstärkning av skolväsendets och lärarutbildningens vetenskapliga fundament förutsätter en fortsatt satsning på kompetensutveckling hos huvudmännen och i lärarutbildningen. Vi rekommenderar att det nationella ULF-avtalet principiellt fokuserar på praktiknära forskning som håller hög internationell kvalitet. ULF-avtalet bör först och främst säkerställa det vetenskapliga fundamentet för skolor och förskolor och skolväsendets ekosystem. Andra politiska initiativ som är under utveckling för att stärka skolans kvalitet, bör organiseras genom parallella strukturer. Slutligen bör styrgruppen, genom kansliet, ha tät dialog med Vetenskapsrådet för att säkerställa forskningens kvalitet och kompetensutveckling i lärarutbildningen, i skolor och hos huvudmännen genom forskarskolor.